Träningens betydelse vid lungcancer

I det här avsnittet redogör vi för vikten av fysisk träning vid lungcancer och den positiva effekten träning har på ditt mående och din återhämtning. Beroende på hur det ser ut i din region så finns det möjlighet att få träffa en fysioterapeut för att få hjälp med träningsprogram. Tala med din kontaktsjuksköterska eller läkare.

Forskning visar att fysisk träning ger positiva effekter hos personer med lungcancer. Fysisk aktivitet är viktig både under behandlings- och rehabiliteringsfasen.

Regelbunden fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att minska biverkningar av behandlingar och symtom av själva sjukdomen. Symtom som andfåddhet, andnöd och cancerrelaterad trötthet (fatigue) samt den allmänna rörligheten förbättras genom träning. Fysisk träning kan också förbättra din syreupptagningsförmåga, muskelstyrka och upplevda hälsorelaterad livskvalitet samt minska oro och depression.

Beroende på i vilken fas du befinner dig, dvs om du till exempel är nyopererad eller genomgår en behandling så rekommenderar vi att du talar med din läkare om hur du kan träna. Du kan få möjlighet att träffa en fysioterapeut som kan hjälpa dig med övningar du enkelt kan göra på egen hand. Det kan också finnas gruppträning på sjukhuset eller i närheten där du bor som du kan delta i.
Även om du var fysiskt aktiv innan din diagnos så är det viktigt att börja försiktigt och gradvis öka på intensiteten av träningsaktiviteten.

 

• Konditionsträning 
  
  Konditionsträning behöver inte vara så komplicerat utan det handlar om fysisk aktivitet som ger dig ökad puls och hjärtfrekvens. Det kan vara promenader, jogging, stavgång, cykelturer och dans eller ett gympapass i grupp på ett gym. Ett bra mål är att vara fysiskt aktiv på måttlig nivå dvs lite andfådd under två och en halv timme i veckan fördelat på flera dagar. Det blir ungefär 20 minuter per dag under en vecka.
  
  
• Styrketräning
  
  Styrketräning är ett bra komplement till konditionsträningen. Det kan vara träning på ett gym men även olika övningar som du kan göra hemma till exempel med ett par hantlar eller gummiband. På ett gym kan du få hjälp av en personlig tränare att hitta det som är rätt för dig. Du kan också få hjälp av en fysioterapeut som kan ge dig lämpliga övningar att göra hemma. Tala med din kontaktsjuksköterska eller läkare om hur du kommer i kontakt med fysioterapeuten. Rekommendationen är att göra styrketräningsövningar två gånger i veckan.
  
  
• Andningsövningar

Andfåddhet eller svårigheter att andas är vanligt. Det är symtom som kanske får dig att dra dig för att vara i fysisk rörelse. Starta därför ditt träningsprogram med en enkel andningsövning. Det finns olika övningar du kan göra här beskriver vi två:

- Pysandning: Sitt eller stå upprätt. Andas in genom näsan och ut genom munnen med läpparna formade som när du visslar. Försök att låta utandningen vara dubbelt så lång som inandningen. Exempelvis inandning 2 sekunder och utandning 4 sekunder.
- Bukandning: du kan sitta, stå eller ligga. Håll en hand på magen och andas in genom näsan. Fokusera på att magen rör sig. Vid inandning ska du känna att handen lyfter. Andas ut genom munnen med läpparna formade som när du visslar. Låt utandningen vara dubbelt så lång som inandningen. Vid utandningen sjunker handen inåt eller nedåt. Bröstkorgen ska inte röra sig. Gör den här övningen ett par gånger om dagen.

• Stretchövningar - töjningsövningar

Att stretcha överkroppen bidrar till ökat blodflöde och syresättning av bröstkorgsmuskulaturen samt mjukar upp och utvidgar bröstkorgen och därmed förbättrar lungkapaciteten. Att stretcha hela kroppen är också en väg att hantera stress och oro. Stretchning av dina muskler är också ett bra sätt att komma i gång på morgonen och mjuka upp en morgonstel kropp.

Hitta en träningsaktivitet som passar dig. Anpassa träningen efter vad du orkar och sätt upp realistiska mål. Sätt gärna upp delmål för din träning så att du trappar upp den i en takt som passar dig.

Om du genomgår cytostatikabehandling så bör du anpassa din träning eftersom dagsformen påverkas av biverkningar. Om du är infektionskänslig bör din träning också anpassas i samråd med din läkare.

Du ska inte träna om du har feber och vänta 24 timmar efter cytostatikabehandling innan du tränar igen. Många patienter brukar träna precis innan de får behandlingen och upplever att det gör att de hämtar sig snabbare efter behandlingen.

(Texten är granskad av Yvonne Wengström, Karolinska Comprehensive Cancer Center, specialistsjuksköterska och professor)

Länkar